Vad ska jag göra när jag blir stor?

Jag har inte skrivit i bloggen på länge nu så idag blir det två inlägg samma dag. Det förra inlägget handlade om min hemska höst. Nu tänkte jag skriva om något helt annat.

Jag älskar mitt jobb. Det är underbart att varje dag få möta dessa härliga och varma människor från världens alla hörn och vara delaktig i starten på deras nya liv i Sverige, veta att det jag gör gör skillnad för dem i framtiden. Jag har jobbat med detta sedan 2009 men började som lärare redan 2006 men då som lärare i tyska för svenska ungdomar på ungdomsgymnasiet. Det var också kul men inte alls på samma sätt. De svenska ungdomarnas hela framtid hänger inte på samma sätt på om de lär sig tyska eller inte. Däremot kan det få förödande konsekvenser för den person som bor i Sverige och som inte kan svenska. Och det är fantastiskt att veta att mitt arbete faktiskt gör skillnad för människor. För mig har alltså mitt arbete varit mer än bara ”ett jobb”. Men det kostar också på och på helgerna har jag ofta varit så trött att jag bara orkat sitta i soffan och pyssla, läsa eller göra något i stillhet. Vilket också påfrestar familjelivet eftersom vi gillar att vara ute och t ex vandra. Vi har tidigare ofta varit ute med våra kameror och fotograferat naturen på våra vandringar och har haft jättemysigt. Vi har buggat tillsammans under flera år. Men nu är det stopp för min del. T o m buggen har vi slutat med (främst den här terminen för att jag har haft så ont i ryggen).

Men allt oftare under det här året har känslan kommit att jag vill göra något annat. Eller egentligen inte göra något annat utan göra på ett annat sätt. Leva lite annorlunda. Starta en egen skola kanske. Eller öppna en egen liten affär där jag kan sälja mina smycken som jag gör. Gå en seriös fotografutbildning och börja frilansa som fotograf. Bli självförsörjande på frukt och grönsaker. Göra min egen saft och sylt och marmelad och sälja på torget tillsammans med ägg från egna höns och (om maken tillåter) även honung från våra bin. Jag är inte arbetsskygg utan tvärtom så älskar jag att arbeta. Det jag vill komma åt är, tror jag, en friare fördelning av arbetstiden. Att inte vara tvungen att starta varje morgon vid exakt samma tid för att inte komma för sent. När vi skaffade vår katt läste jag lite om den kattrasen som vår katt har i blodet och blev då lite tänd på idén att starta en kattuppfödning av raskatter. I somras träffade jag en kvinna som gått in i väggen och som gjort detta när hon började må bättre. Hon verkade få det att gå runt ekonomiskt så då återkom mina tankar på det. Jag vet inte riktigt om jag vågar. En säker inkomst är ju i alla fall trygghet och vid min ålder behöver jag ju också tänka lite på pensionen. Men tanken är frestande och jag är ju av uppfattningen att man ska byta karriär helt och hållet efter ungefär 10 år så det börjar ju snart bli dags. Jag har inte riktigt landat i hur det hela ska organiseras, om det blir en skola, en affär eller en fotoateljé som blir framtiden men jag har ännu lite tid på mig att fundera innan jag sätter något i verket.